Änglavakt!

Riksväg 156, riktning nordväst, strax innan Hyssna ligger jag och kör som så många gånger förr. Jag har precis gjort en omkörning och har farten uppe då jag tycker att jag ser någon stor skugga springa över vägen, ganska långt bort. Jag saktar ner lite för att kunna ha koll på vad det är. När jag kommer lite närmre ser jag att det är stort nog för att vara en älg. Men vid det här laget hade den kommit en bra bit ut på ängen. Men jag höll ändå koll på den så att den inte skulle få för sig att vända och springa tillbaks.

Någon sekund senare så ser jag älgens kompis, som också ville över vägen! ...precis där jag hade tänkt att köra. Tvärnit! Jag han se hans stora älgansikte precis framför mina lyktor på bilen, men krocken var oundviklig! Hans främre del träffade min vänstra sida på bilen och den rullade/gled upp längs sidan av min bil tills jag fick stop på bilen. Trots att jag lyckats få ner bilens hastighet blev det en rejäl smäll och det kändes kraftigt i hela bilen! Dom väger ju liksom lite grann dom där älgarna! Den lyckades dock ganska snabbt komma upp på benen igen och fortsätta sin nu något ostadiga vandring mot sina betesmarker. Troligtvis lika skärrad som jag!

Så där satt jag, med en nykrockad bil på en väg med ganska mycket trafik och vid det laget visste jag inte hur bilen såg ut efter smällen. Jag lyckades iaf ta mig till någon avfart i närheten för att ringa polisen. Jag sprang sedan tillbaks för att sätta ut en vimpel för att markera vart olyckan inträffade. När jag kom tillbaks så började jag i mörkret undersöka bilen och dom skador som hade skett. Till min stora förvåning ser jag att skadorna på bilen är minimala. Några bucklor lite här och var och en sprucken backspegel. Men det var allt! Till och med vindrutan var hel!

När jag satte mig i bilen och körde iväg ringde jag min fru och berättade vad som hade hänt... jag tror att det var först då jag egentligen förstod det inträffade. Då verkar allt adrenalin ha lugnat ner sig i kroppen och jag började inse vad som hade hänt.

Det jag inte fram tills nu förstår är hur jag lyckades stanna bilen så fort! Jag låg säkert i 90 km/h precis innan älgen knatade ut på vägen! Ändå blev det bara någon buckla eller två på bilen och en sprucken backspegel! Det går för mig inte ihop! Vindrutan borde ha blivit intryckt, Airbagen borde ha smällt upp i mitt ansikte. Bilen borde ha sett ut som ett vrak efter vad som inträffade. För att inte tala om vad som kunde hänt med både mig och älgen. Men icke! Älgens öde får jägaren bestämma, men jag kunde köra iväg som om inget hade hänt!

Jag är säker på att en ängel eller två hade lite tid över och passade på att hjälpa lilla mig idag.

Hjälp min dator brinner!

Bokstavligen 5 minuter efter det att jag publicerade mitt förra inlägg dog min dator! Svart! Poff!

Den vägrade att starta trots att jag visste att jag hade 52% av batteriet kvar. Så jag gick och satte i strömadaptern för att se om det gick att få liv i den på det sättet. Och i samma sekund börjar det spraka och ryka inne ifrån datorn. Jag ser ett orange-färgat sken inne från fläktgallret!

Sedan var den död!

Till det hela hör att den 3 år långa garantin gick ut för någon månad sedan. Vi får se hur detta slutar. Jag ska till butiken som reparerade den sist... kanske kan få någon garanti på reparationen. Det är den datorns sista hopp!

Hoppas!

Att jobba hemma!

Jag har nog världen bästa jobb!!! Flexibelt, utvecklande, utmanande och roligt på samma gång! Även om vi efter 4 år fortfarande kämpar med att få projektet att gå runt ekonomiskt så är det underbart!
Med den situation som vår familj befinner sig i just nu så är det helt otroligt vad välsignad jag känner mig att kunna jobba hemifrån. På tomten har vi en byggnad på 12 kvm som vi byggt om till ett kontor. Spotlights, soffor och en vacker bild från Tärnaby smyckar mitt lilla kontor.
Att få dom timmar då barnen är på skolan/dagis att sitta där helt ostört och sedan bara kunna plocka med sig sin bärbara dator och jobba dom två sista timmarna på dagen ifrån soffan är ljuvligt.
Känns som om Herren har välsignat mig med detta för att han visste att situationen med familjen och Lindas sjukdom skulle kräva det.

Thanksgiving över, ny vecka väntar.

Det sägs att tiden går fort då man har roligt... det stämmer lite för väl tycker jag!

Helgen är redan slut och den nya veckan smyger sig sakta på. Det har varit en underbar helg. God mat, trevligt sällskap, avkopplande stämning. Som en thanksgivinghelg med familjen ska vara.

Tror barnen har somnat... både jag och Linda sitter och knappar på våra knävärmare. Även om det var stökigt hemma när vi kom hem och det blir en hel del tvätt och städning att ta hand om i morgon så känns det som om det är något skönt med vardagen också. Har insett sista tiden att en av alla sakerna jag behöver lära mig är att njuta av vardagen... även om den är stressig, tröttsam, svår att få ihop ibland, så finns det något härligt att ta vara på varje dag. Dom sakerna ska jag försöka fokusera mer på. Så det så! :)

En sak är säkert!

En sak är säkert... att jag inte är någon bra bloggare! Även om jag tycker att det är skönt att sätta sig ner i några minuter, samla tankar om tillvaron så är det SÅ SVÅRT! Så hav tålamod (inte för att jag har några läsare, men ändå).

Just nu sitter jag i Mölndal hos min syster, vi kommer återuppliva vilande tradition genom att fira Thanksgiving! Ni vet där man äter sig proppmätt på en enorm kalkon. Detta var en tradition som upprepades årligen förr. Men för några år sedan insåg vi att alla var för "upptagna" för att ta på sig något mer än den stress som vardagen redan erbjöd. Så vi skippade ett år... och nästa... osv. Vi är nog alla fortfarande lika stressade, men vi kände nog alla att det var dags. All heder åt min syster som gick med på att husera oss i år.

Mer då? Jo, frugan har nu varit på ultraljud! Ett litet barn som sög på tummen är vad dom hittade. :) Allt såg bra ut. Värre är det med min fru.

Nu ska jag och Linda åka iväg och handla lite inför i morgon. Så vi hörs kanske... (om en månad då jag skriver nästa inlägg ;).

SNÖ!

Barnen är helt överlyckliga! DET SNÖAR! "För Jultomten kommer då det snöar, så får man presenter!" enligt Alice.

Dagen började rätt så skönt... kunde sova ut lite då barnen är lediga från skolan... det är ju fredag! Dom är lediga varje fredag.

I kväll ska vi gå på nya animerade filmen UPP. Barnen älskar att gå på bio. Vet inte om det är popcornen eller om det är bion. Oavsett vilket så är det rätt så mysigt. Vi får se om jag måste ut och byta däck på bilen innan vi åker... sommardäck! :(

Maten, tur och retur!

Det var ett litet tag sedan jag satte mina fingrar vid tangenbordet för att skriva ett inlägg. Tangeterna är flitigt använda i arbetet, men bloggandet har legat lågt. Antar att det kan finnas en viss koppling till omständigheterna i livet runtomkring. För er som inte följer min frus blogg så kan jag meddela att det har börjat ticka ett 5:e litet hjärta i familjen Karlsson! Det är dock i väldigt tidigt skede, så vi hoppas att det lilla hjärtat får chans att värma resten av våra hjärtan om sådär en 8 månader. :)

Som en naturlig följd av detta faktum så mår min fru RIKTIGT illa så gott som hela tiden! Hon har inte, ni vet, (fått tillbaks på talriken det hon redan svalt...) än. Men det för tankar till en liten rolig händelse när hon väntade Alice. Albin var kanske lite mindre än ett år. I processen av att lära sig gå. Linda sitter på hukad framför toalettstolen redo att, ja, kasta upp. Då kommer den lille Albin in på toaletten, häver sig upp vid toaletten och trycker undan mamma från sin position och börjar härma sin mammas hulkande. :D Inte ens den väldigt illamående Linda kunde då hålla sig för skratt!

Jaja, när vi ändå är inne på detta trevliga ämne om matens tur och retur så kan vi även meddela att Albin var magsjuk på sitt 6-års kalas för familjen då mormor och gammelmormor med respektive kom för att dela ut presenter. Han bokstavligen varvade presentöppnandet med spypåsen. Först trodde vi att det var något som han hade ätit, men nu när Alice också leker med spypåsen så har den teorin spolats ner. Så nu är det bara jag kvar! Håller andan.