Minisemester

Både jag och min fru kände att vi behövde komma iväg lite... vi kollade på massor av alternativ för att komma till något lite varmare ställe. Vi insåg dock (lite motvilligt) att vi inte riktigt hade råd att lägga 15-20 000 på att åka iväg hela familjen. Jobbigt! Men samma dag som vi fattat detta vuxna beslut damp det ner ett erbjudande från Coop att åka på kryssning till Tallin 2 vuxna + 2 barn för 2100:-.

Tog inte många sekunder för oss att bestämma oss! Fönsterhytt på båten var en självklarhet med 2 små nyfikna barn (och en pappa med barnasinnet i behåll). Dubbel de Lux rum på Spa-hotellet med 2 soffor, platt-tv och 2 extrasängar för barnen! Poolerna och bubbelpoolerna var av högsta klass.

Och vi fick bara vara! Superhärligt!

Det blev lite tufft för frugan att transportera sin gravida kropp (med kronisk smärta som extra bagage) mellan dom olika transportmedlen... men hon klarade det! Mycket tack vare att barnen skötte sig som små änglar under hela resan och verkar ha haft riktigt roligt!

Men som en liten automatisk följd av att man slappnar av efter en längre period av stress så började jag insjukna i bilen på väg hem. Så nu sitter jag med en sprängande huvudvärk och en rinnande näsa. Men det var värt det!

Min hjälte!

Denna går ut till min fru! Hon är en hjälte! Hon gör det största någon kan göra!

Inte nog med att hon avstår från sin medicin för att minimera riskerna för vårt barn... hon gör det trots att riskerna numera är minimerade (såhär sent i graviditeten).

Inte nog med att hon står ut med smärta... hon står ut med kraftig smärta i nacke, axlar, armar, rygg, ländrygg, becken och ben (har säkert glömt några platser).

Inte nog med att hon tar sig upp ur sängen... hon tar sig upp efter att ha sovit ibland så lite som 2-3 timmar och legat vaken resten av natten på grund av några eller alla ovanståend smärtor.

Inte nog med att hon biter ihop för att många gånger dölja sin smärta... hon delar ofta med sig av sitt leende!

Min fru gör något av det största och någon kan göra. Och hon gör det frivilligt!

Hon visste redan innan hon valde att bli gravid att det skulle bli en tuffa nio månader, ändå valde hon att osjälviskt ge av sig själv för att någon annan också ska få liv.

Linda, min fru, du är min hjälte!

Hej igen.

Ja, jag vet... det var över en månad sedan jag skrev på min lilla blogg. Men det kanske är lite talande i sig och påvisar lite hur mycket som har hänt i livet. Bloggen kanske inte det första jag tänkte på då jag får några minuter över. Tänkte därför bara snabbt sticka in huvudet.

Väldigt mycket har hänt... många orosmoment som vi hade strax före jul är nu lösta. Bland annat så fick vi efter många, många, MÅNGA "om och men" försäkringskassan att acceptera Lindas sjukpenning. Ord kan inte beskriva den lättnad som detta innebar 2 dagar före jul! Eftersom hon inte fått ett öre sedan augusti då hon blev sjuk så blev det en väldigt efterlängtad summa pengar som damp ner i mellandagarna. Dessutom kan hon nu vara sjuk utan att ligga sömnlös på nätterna och våndas över vår familjs ekonomi med tanke på att hon omöjligt skulle kunna jobba i sitt tillstånd. Och sist men inte minst kommer hon inte nollas i systemet, vilket hade inneburit att hon inte fått ut ett öre i mammapenning efter det att barnet fötts heller. ENORM LÄTTNAD.

Bilen är lagad efter min lilla träff med en älg, datorn jag skriver på just nu är av senaste model tack vare den lilla "datorbrand" som besökte min förra. Så dom flesta saker som hände där strax före jul har återställts och i vissa fall till det bättre.

En sak som inte blivit bättre är min förmåga att gå och lägga mig i tid... därför är nu klockan 2.07 och jag tänkte stänga locket på datorn. :)

God natt.

Dolda välsignelser

För dom som inte visste om det... så började min dator brinna förra tisdagen. Lite deppigt med tanke på att den 3-åriga garantin gick ut 1-2 månader tidigare. Men det verkar nu som om Apple kommer ersätta min över tre år gamla MacBook Pro med en sprillans ny!!! Alltså, ja, jag kommer få en helt ny dator värd typ 24 000:-

Så nu känns det inte längre som om det gör så mycket att min gamla dator började brinna, speciellt eftersom jag använder mig av Macens inbyggda backupfunktion som gör backup en gång i timman.

Så även om en situation kan kännas mörk och tung så känns det som om Herren ser till vår familj även i så timliga saker som en dator.

Härlig söndag!

Snart är även denna dagen och veckan slut. Ny vecka väntar.

Underbar dag i kyrkan. Underbara vittnesbörd. Verkligen upplyftande.

Pierre (min chef) och Jenny har varit och hälsat på ikväll. Jag lagade ordning lite fetaostfylld kyckling, klyftpotatis och tsatsiki. Det blev riktigt gott! Jenny passade på att ge Linda en bindvävsmassage som verkar ha gjort gott.

Man kan bara hoppas att den veckan som kommer inte bär med sig lika mycket äventyr som den som precis var. Datorbrand, älgolycka, besök på akuten med frugan och negativa besked från försäkringskassan var några av de saker denna veckan bjöd på. Men ändå inbefinner sig ett lugn inom mig som jag försöker smitta över till min fru.

Vi har fått ett löfte att allt kommer ordna sig. Så då kommer det göra det. Jag ska fortsätta att göra allt i min makt att vår situation ska lösa sig, då kommer Herren att uppfylla sitt löfte och hjälpa till med resten.

Julstädning

VILKEN DAG! Städning från morgon till kväll! Men hjälp vad skönt det känns nu efteråt!

Julen börjar ju närma sig och vårt hem har sakta med säkert blivit mer och mer av en dump. Heltidsarbete, sjuk fru, mat, tvätt och andra vardagsrutiner har prioriterats högre än storstädningen. Ja, visst har jag dammsugit och hållit efter lite... men det är så lätt att flytta skräp från ett rum till ett annat för att sedan stänga dörren till skräprummet. Inte idag!

Nu är det städat.

Tanken slog mig precis att det kanske ibland är så i våra liv. Istället för att städa undan och rensa ut saker vi går och bär på i våra liv så kanske det lätt blir att man stoppar undan det någonstans och stänger dörren om det. Sann omvändelse känns lite som ett nystädat hem. Man trivs bättre helt enkelt.

Jag är lycklig!

Vår familj håller just på att gå igenom en av dom tuffaste tider vi någonsin känt av! Jag ska inte gå in på detaljer då vissa saker känns för personliga för att nämnas på en blogg. Men jag och min fru är lyckliga tillsammans, vi älskar våra barn och vi känner verkligen att Guds hand är det som för oss framåt just nu. Att min dator börjar brinna (med allt mitt jobb på) ena dagen och att jag kör på älg nästa dag hamnar bara i periferin av den situation vår familj nu befinner sig i.

Men Gud har bokstavligt besvarat våra böner och gett oss tröst i denna situation. Därmed är inte sagt att några av våra problem är lösta, utan endast att han har tröstar oss i det vi går igenom och försäkrat oss om att Han vakar över oss.

Jag har frid i mitt hjärta, jag känner mig lycklig och jag vet att Gud kommer uppfylla sitt löfte till vår familj.